Ännu en Pagoda - Hur jag blev ett mercafreak del 5:

(fortsättning från föregående avsnitt)

Ute på en semestertripp med min svarta 190 SL råkade jag en fredagskväll hamna i Kalmar.
Där fullkomligt vimlade det av W 113 bilar ”Pagodor” Efter lite snack med en av ägarna visade det sig att de skulle ha en träff följande dag hos Mercedes i Kalmar.
Dit begav jag mig dan därpå. Det var många trevliga bilar - bl.a dök det upp en 300 SL "måsvinge"på parkeringen så min 190 sl fick lite samtida sällskap. Å vad dom diskuterade om gamla minnen från fabriken - ja gud vet allt vad de surrade om.

Nåväl, jag träffade en ung man från Stockholm i en dunkelroth 280 SL - 68.a, som jag sedermera blev kompis med och med vi hade diverse upptåg tillsammans. Han var på gotland och firade midsommar med mig och min familj 84 och jag körde hans Pagoda då pga. Procenten (hans alltså).

Jag tyckte det kändes väl modernt för att bli min nästa merca. Så jag sa att en sån här vill jag nog inte ha.

Men efter den sommaren uppstod en viss kärlek åt det W113-hållet så jag frågade mats om han ville sälja men det blev nobben det året, Men så 86 eller 87 ringer mats en dag och
undrar om jag fortfarande är intresserad av hans 280 SL. Jovisst var jag det. Men jag jag måste ju först hitta en köpare till min 230 SL, så vi bestämde att jag skulle köpa hans Pagoda för jag ville ha en totalt orörd bil nu. Det är stor skillnad på en sönderskruvad och en orörd.
280:an var lite speciell då den var levererad från Mercedes m ed manuell växellåda samt utan servostyrning vilket annars var standard på en W113 044 280SL. Detta gjorde den mycket roligare att köra och jag glömmer aldrig dagen efter kvällen då jag hämtade den i Stockholm Snacka om träningsverk i armarna.

Jodå jag hittade en köpare till min svarta 230 SL i Stockholm. Bilen hade nå´t knas i automaten vilket köparen visste om men det kostade honom sedemera 24000.- hos Philipsons att åtgärda felet. Den bilen bytte ägare nåt år senare och ingick i hans husförsäljning.

Jag fick senare i uppdrag av nya ägaren att slutföra renoveringen med bl.a ny inredning från Werner i tyskland och att försöka få tag i en orginalmotor då den som satt i kom från en W 108 280SE med dess motorarmar. Dessa passar illa eftersom motorn kommer för högt och nära huven. Motorarmar till W113 hade utgått ur sortimentet från Mercedes och endast den till vänster sida fanns att köpa. Dessutom saknar dessa varvräknaruttaget.

I samma veva fick jag nu nys om en 230 SL lågmilarmotor i ett hönshus i Danmark genom min vän Heini i Danska Mercedesklubben. Ägaren till motorn hade hört sig för om nån hade bruk för den. I samband med deras sommarträff var jag därför ute på danska landsbygden och köpte denna motor och växelåda. De hade kommit från en tysk som hade krockat och omkommit då han kört in under en långtradare, så allt ovan ventilkåpan var bortkört. Efter ett samtal till en lokal speditör var saken under kontroll. En vecka senare stod så motorn i min verkstad.

Vid ett besök nere hos Werner utanför Calw hämtade jag inredningen och passade på att besökaVeterama i Ludwigshafen. Av en händelse råkade jag stanna vid ett stånd med en massa mercedesdelar. Gissa vad som låg på marken under borden? Jo höger motorarm till en pagoda som skrek: Köp mig!

Sedemera blev denna 230 SL såld till Tyskland igen.

(forts. följer i nästa avsnitt)

mvh freaken

Höstresa till Åland med AHK

Tror att det var i september som AHK:s (automobilhistoriska klubben) hade sin
Avrundan. Detta år gick färden till Åland. Jag åkte pagodan och med på utflykten var ett äldre
par i egen unik Bugatti som syns stående efter mig i kön för ombordkörning på Ålandsfärjan i Stadsgården i Stockholms Ström.

Väl ombord bjöds vi alla på middag av rederiet. Sedan var det fest med dans på överresan och nästföljande dag en utflykt i Åländska arkipelagen. Så blev det utställning av våra bilar på ett torg i ett höstkallt och bistert Mariehamn . Vädret till trots vädret var det en trevlig helg tillsammans med likasinnade bilentusiaster med olika märken.


Mercafreaket

AHK


PS
Året var 1987
DS

Presentation av staden Ladenburg

Belägen vid floden Lahn och med sitt Altstatt (Gamla Stan) där Karl Benz, anfadern till våra Mercedes_Benz-bilar, bodde och var verksam. Bland hans uppfinningar märks främst hans rikspatent från februari 1886 på världens första bil kallad Patentwagen.

Det är till denna lilla stad som Mercedesfreak från hela världen kommer varje pingst.
Nåväl det är väl då inte så konstigt att Tyska Mercedesklubben (MVC) har förlagt
sin årliga under pingsthelgen därstädes.





Där försiggår diverse aktiviteter såsom swap-meet, utställning utav bilar och ”concours”. Det körs även ett litet slalomrally på tid och ett större rally i det vackra landskapet vilka även jag deltagit i.
Jag var där alla år under en tioårsperiod. Det var där man hittade bra delar, nya vänner, god öl å mat och på lördagskvällen var det alltid fest i ett enormt tält med levande musik oftast 50-tals band. Ja ja vi var alla som en enda stor familj av ”mercanördar”. Det är med stor glädje jag minns alla de trevliga stunder jag upplevt där.
En del blev vänner för livet, som min vän Klaus och jag, vi har nu umgåtts i 28 år. Han brukar
komma till Gotland varje år andra brukar jag möta i Manheim .
Speciellt minns jag 10 års jubileet, då var det fest som heter duga. Fy fasen va med mat och bompa-musik mm mm.







Passa på och njut av alla vackra bilar som här får representera hur det alltid är i Ladenburg vid pingst ”Same procedure as every year”.
Under kvällarna inne i allstat var man förflyttad bakåt i tiden - överallt stod det förkrigsmercedesar.







Vh ”Freaken”


Är Du inte redan ett Mercedesfreak så blir du säkert snart.

I Pagoda genom Europa med svenska tullen i hasorna

Detta hände vid ett tillfälle i början av de resor jag gjorde ned till Ladenburg i Tyskland.
Det var vid pingst och och dags för MVCs årsträff. Eftersom jag skulle handla bildelar
hade jag alltid en packe svenska dagstidningar med för att packa in nya delar mm.
Det ingick i planen för att lura tullen på moms och annat.


Efter en sådan resa anlände jag så småningom till Helsingborg via Danmark där jag brukade hälsa på några trevliga Mercedesvänner i Danska Mercedesklubben i vilken jag även blivit medlem.
Nåväl, denna gång blev jag invinkad med Pagodan för kontroll och det slutade med att de beslagtog allt och jag blev förhörd av en trevlig tullkriminalare.Förklarade för honom att jag varit i Skåne på veteranbilsmarknad och sålt delar och då jag är medlem i Danska Mercedesklubben blev så att jag åkte över sundet för att träffa likasinnade vänner över en å flera öl och kunde jag väl lämna mina bildelar på gatan i Sverige så de följde ju då med över sundet hade inte en tanke att det kunde utgöra ngt problem.
Det skulle nu göras en utredning så de behöll alla delarna. Så fick de namn å telefonnummer till Heini i Espergärde och till Gunnar i Fogdarp som jag hade besökt denna helg.
Så fick jag då åka min väg, fast till första telefon för att ringa till Heini och
Gunnar och berätta vad som hänt för att få ett alibi till min story, mycket riktigt tullen ringde upp dom strax därpå.

Ladenburg våren 1988

Heini intygade att jag varit där över helgen med kofferten full av delar och Gunnar hade sagt att ”den stollen åker alltid runt med en massa bildelar i kofferten”... Efter en månad ringde dom och sa att jag var välkommen att komma och hämta mina delar då brott ej kunde styrkas.
Då jag satt i förhöret så frågade jag den trevliga tullaren hur jag skulle göra för att slippa detta problem då jag ämnade åka flera gånger på träffar utomlands å sälja delar, jo söru du skall upprätta en specificerad lista på det du ämnar föra ut och den skall du gå in här och få stämplad så är det inga problem vid återkomsten, ”Fint!” tänkte jag.
Senare på sommaren stod jag i kön till färjan i Helsingborg med siktet inställt på Danskarnas sommarträff och vem f-n fick inte syn på mig i bilkön om inte samme tullare som senast tog mig. Han kom farande och ville titta i kofferten och den var ju naturligtvis full med delar och papperen i ordning så han avlägsnade sig slokörat. Innerst inne trodde dom ju inte på mig förra gången heller.
Nu var det dags för nästa inköpsresa till Veterama i Manheim. Där fylldes kofferten med likartade delar som skulle köpas fast rostiga å helt värdelösa. Jag anlände på natten till Helsingborg stämplade mitt papper som visserligen kostade pengar (Det var gratis under dagtid men i gengäld gick dom aldrig ut och kontrollerade riktigheten nattetid. Så vid första bästa rastplats i Danmark lämpades skrotet av och sopkärlen såg ut som blomvaser med rostiga kofångardelar och annat som stack upp.
Detta upprepades gång på gång fast nu hade jag fått brist på skrotdelar
så det blev bilskroten nästa… De två sista gångerna var kofferten tom fast
jag stämplade ut delar ändå.
Hade en färdig story ifall de nu skulle gå ut och titta. Denna hade jag fått av ett gammalt original i Wisby som sålde cyklar. Han blev en dag stoppad av polisen med sin gamla Volvo med ett rejält överlass av cyklar, hans replik till snuten var -
”Gissen va sorkarna har lastat på”- min version hade blivit så här – ”Gissen har inte sorken lastat i delarna som jag bad honom om?”- Jag hade ju visserligen fått vända hemåt igen men det var ju bättre än att plikta.


Sedemera kom vi med i EU och då blev det ju tillåtet att föra varor in och ut ur landet.


Glada Hälsningar

från Mercafreaket



Förklaring:”sork” betyder grabb på Gotländska