Svampar växer som just svampar - ur jorden

Visst har Mercafreaket en särskild förkärlek för mat av olika slag och han trivs ju alldeles särskilt ute i svampskogen där han kan kombinera nytta med nöje.
Detta framgår av följande bilder från veckans övningar.


Käre läsare/läsarinna - "Släpp musen och kasta dej ut i skogen Du med!"

Man blir visserligen stekt i den egna pannan av gamla bildskärmar men det går ju inte upp mot att fräsa kantareller i stekpannan.


Tänk dock på att inte plocka med dej någon padda hem - även om det skulle kunna vara en kunglighet i förklädnad eftersom samtliga groddjur är fridlysta i hela Sverige.

Hälsningar
från redaktörn

Antikhandlare med överlass

Denna historia utspelade sig någon gång 1979-80 medan jag drev antikaffär.

Jag hade varit på en riktigt bra bondauktion och snudd på förköpt mig.
I bilen - min andra ägandes Mercedes, som varit stabsbil åt militärmakten - hade det stuvats ordentligt i bagageluckan.
Först låg en skänk uppe på bagageluckan, följd av sex stycken högryggade barockstolar och nå`t bord. På taket låg underst en chiffonje, så ett 1700-tals barockslagbord utvikt och i kanten ett 1700-tals hörnskåp - modell större.Inne i bilen återfanns en komplett 1700-tals rokokokakelugn i bitar samt en hel massa annat smått och gott.
Auktionsgodset var väl utspritt vid auktionen. Mellan uthus och bostad stod några kartonger med kakelugnsbitar av den enklare vita typen från sekelskiftet 1800-1900.
Då jag råkade rota kring bland dessa fann jag under dem en rokokomålad kakelugn med fina blommor krön med snäckan mm. Eftersom det tydligen bara var jag som rotat i dessa lådor såldes de i förbifarten in till huset för ynka 200 kr.
DAGENS FYND!

När jag nu skulle ta mig hem med en dålig startmotor kom jag till slut igång men var tvungen att tanka utefter vägen . Här lyckades en påpasslig tidningsfotograf/journalist fånga mej på plåten.’

(Kan Du se vad det är för bil under all bråten? /red)

Vid gamla affären i Tofta fanns en sedelautomat och macken erbjöd starthjälp via av sluttningen ut mot vägen. Nu bar det sig inte bättre än att varje gång jag fick bilen i tillräcklig rullning så kom en bil på vägen. Det blev till att baxa i läge inför nästa försök.
Efter tredje försöket hade jag tur då det dök upp en joggare som höll koll på trafiken åt mej.
Så kom jag iväg hemåt..
Annars hade man nog blivit stående där ett bra tag

Del 2.
Ytterligare en episod från mitt Antikhandlarliv
Jag hade varit i andra ändan av ön nämligen ända uppe på Fårö. Där var det också en ”jäkla bra auktion” Jag hade lånat en släpkärra av en granne och med bra överlass på den och bil och en liftare blev vi stoppade av en ensam polis omkring Tingstäde halvvägs till Wisby.
Då visade det sig att kärran inte var skattad och snuten sa att jag inte fick köra med den.
Jag förklarade då för honom att mitt i juli bland alla turister kan man inte ställa ett släp fullastat med antikviteter så där bara vid vägkanten, utan det är bara så att du har inte sett mig!
”Men va fan så kan man väl inte göra?”, tyckte han och efter att ha upprepat detta 2-3 gånger så bad han mig försvinna med bil och släp. (”Dra ditt pepparn växer !”)
Lyckan var kortvarig för strax utanför Wisby var det en rejält stor trafikkontroll.
Jag kände att nu jäklar går det åt h-e, men då jag har tur som en tokig hade de bara blås- och kortkontroll.
Innan jag fick i alla växlarna å kom iväg var jag alldeles kallsvettig för här hade det inte gått att snacka sig igenom.


Bästa hälsningar från ”Antikhandlarn” tillika Mercafreaket

Pagodaträffen i Visby 1989 - Hur jag blev ett MercedesFreak del 8

(fortsättning från föregående avsnitt)

Jag får väl börja med att be om ursäkt för att det var ett bra tag sedan det blev något skrivet här. Det har berott på avsaknad av bildmaterial - men nu är detta fixat . *
Jag var ju aktiv medlem i Mercedes Benz Gruppens Sverige pagodasektion i många år **, och blev utvald till att arrangera den årliga Pagodaträffen 1989 här hemma på Gotland. För att få lite snurr på deltagarantalet bjöd jag in kusinerna W 111-112, alltså coupe- och cabrioletmodellerna. Dessa bilar ju har samma design på bakpartiet.


När det arrangerades Mercedesträffar från klubben så var det brukligt att man även besökte den lokale Mercedeshandlaren, så inför pagodaträffen tog jag kontakt med Henrik Ahlyr i Wisby som jag var vän med sedan länge, han var väldigt avvisande trodde det skulle bli nån slags raggarträff.

Då jag omtalade detta för Småländska Bils ägareoch tillika vän Tord Hilmersson ( numera bortgången ) blev han bestört och ringde upp Henrik Ahlyr som han kände mycket väl sedan tidigare och förklarade ett å annat bl.a lär han ha sagt åt honom att "Du kan ge mig nycklarna till firman så tar jag hand om det hela". Då vaknade H.A och blev väldigt tillmötesgående i fortsättningen.Totalt var det ungefär 40 bilar som strömmade till varav cirka 25 ”Pagodor” bl.a en från norge och dessutom en coupe därifrån. Efter frukost på Östre centrum och ett besök hos den lokale Mercedeshandlaren i Visby - Ahlyr, som bjöds oss på fika med nybakade Wienerbröd bar det ut på Gotländska landsbygden. Vi besökte Gnisvärds kafé där vi inmundigade en läcker gotlandslunch – ”Raukte Flaundror”.

Så bar det av ned till Hoburgen på Gotlands sydspets och med kaffepaus på Majstregården,
Sen framåt sen eftermiddag blev samtliga inkvarterade på Pensionat Holmhällar i Vamlingbo. Ett trevligt ställe där tiden nästan stått stilla sedan det uppfördes
Det fungerade som Beredskapsläger under kriget och blev Pensionat på 1950-talet.
På kvällen hade vi stor baluns i Vamlingbo bygdegård där vi avnjöt helgrillat lamm, dans och andra muntrationer . Dagen efter besökte vi Gotlands Lantbruksmuseum i Havdhem . Därefterbegav sig alla besökare i sin mercedesbilar till färjan för hemfärd till fastlandet.

Herr Direktör K med sin vackra 600 kom med både fru och älskarinna.
Den förstnämnda satt hela tiden i baksätet på den stora bilen, som den byrådirektör hon var, och mumsade på olika saker. Den senare körde en annan av direktörns bilar en pagoda. Hon poserar på två av bilderna här nedan.Till saken bör fogas att hon sedemera blev tillsammans med en annan medlem i klubben
- men det är en helt annan historia.

Bästa Mercedeshälsningar
Från edert eget
Mercafreaken



*
Här antyder författaren att det är redaktörns fel att han själv drabbas av idetorka.
Föreställningen att detta endast skulle bero på reaktörns oförmåga att läsa in hans gamla dammiga ibland hopklistrade foton är definitivt överdriven

** Mercedes Benz Gruppen slogs ihop med Mercedesklubben Sverige och den nya föreeningen antog den senares namn. Det var ju bättre med en stor aktiv förening för att driva förhandlingar om reservelar och att stödjas av Daimler Benz i Sverige

Läs mer på MBKS hemsida!

/redaktörens anmärkningar)


(Fortsättning följer här)